Älvorna talar om tomhet och bjuder till dans, och flykten tar fart.
Mellan veta och vilja går vilsen och väntar på sans, att se allting klart.
Men när stormen tar fart över frosten inatt ropar sansen på värme i svavel och skratt.
Det är tid för dom galna och månen är full
Så för din och för min, men inte för kärleks skull kom och värm oss inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar