Ungefär så här låter ett samtal med Persbrandt

Jo men det är ju så att micke persbrandt ringde hem till mig idag, tyvärr var jag inte hemma, så han lämnade sitt nummer så att jag kunde ringa upp honom.

- Ja hej, Mikaela heter jag, jag söker Micke.
- Ja, det är jag de.
- Du hade sökt mig!
- Ja, eller det var väl du som sökt mig?! (skrattar)
- Ja, jo det är så att jag läser tvjournalistik och vi hade lektion i reserch, och då skulle vi välja nån trevlig person, så vi valde dig.
- (Skrattar), okey, så det är på så vis. Det är så många som missbrukar att ta fram sådana uppgifter på sina jobb, så deras företag brukar inte bli så glada.
- Jaså, jaja, men nej så är det inte, det var en skolgrej bara.
- Jo, alltså det är ju en offentlig handling så du får ju ta reda på det där, och nu fick du ju prata med mig också. (skrattar)
- Ja, jo, hehe, jag fick ju det.
(bablar i munnen på varandra)
- Va, vad sa du?
- Jo, jag sa att jag är på väg till dramaten nu.
- Jaha, jaså, vad gör du nu då?
- Jo jag håller på med en uppsättning av Måsen...
- Jaha, då kanske vi kommer förbi och tittar då.
- Hehe, jo men det har varit slutsålt ett tag nu, men ni kanske kan få tag i biljetter iaf.
- Ja, kanske det. Vi kanske hittar någon som kan fixa.
- Ja, kanske det.
- Ja, men förlåt..
- Ja, men du, lycka till med utbildningen, och ha det så bra.
- Tack så mycket, och förltåt för att vi störde.
- Det är ingen fara. Hej då.
- Hejhej...


Varför frågade jag inte om han kunde fixa biljetter?!
Pucko! :)

Hur som helst, Mikael Persbrandt, ringe hem till mig idag, lämnade sitt nummer, jag ringde upp, han var jättetrevlig, och jag dog nästan.
Vart är mitt liv på väg egentligen. Im lovin it!